Meny

De nordiska statsministrarna: Kampen för jämställdhet mellan könen fortsätter

Statsrådets kommunikationsavdelning 8.3.2020 10.02
Pressmeddelande

I dag, på den internationella kvinnodagen, har vi ett utmärkt tillfälle att fira de framsteg som gjorts i fråga om jämställdheten mellan könen globalt. Dessa framgångar som vi kämpat hårt för har nu till mångas stora förvåning öppet ifrågasatts. Vi nordiska statsministrar vill uttrycka vår allvarliga oro över de aktuella angreppen mot kvinnors och flickors rättigheter.

Vi har bevittnat en regressiv utveckling på olika håll i världen, som ofta också kränker de universella mänskliga rättigheterna och skyddet mot sexuellt och könsrelaterat våld. Och denna oroväckande utveckling pågår just nu; under året då vi firar 25-årsjubiléet för Pekingdeklarationen och dess handlingsplan. 

Den nordiska framgången i frågor som gäller jämställdhet mellan könen är ett resultat av såväl regeringarnas målmedvetna åtgärder som starka rörelser inom det civila samhället, men den är också starkt bunden till de internationella rättsliga ramarna. Vi nordiska statsministrar vill därmed påminna om vår gemensamma förbindelse till att skydda och främja kvinnors och flickors rättigheter och även mer allmänt de universella mänskliga rättigheterna som gäller alla. 

De nordiska länderna har arbetat tillsammans i över 40 år för att främja jämställdhet. Detta har lett till att vi har starka ekonomier samt lyckligare och välmående samhällen. Grundläggande principer i det nordiska systemet är att trygga en avlönad föräldraledighet som kan delas mellan föräldrarna och en lika rätt till högklassig barnavård till rimligt pris. Då dessa principer iakttas kan kvinnor delta på arbetsmarknaden och i offentligt beslutsfattande samtidigt som män ges möjlighet att sköta hemmet. Detta har en enorm inverkan på jämställdheten både i arbetslivet och i hemmen. Det leder också till större jämlikhet i beslutsfattandet och i ledningsuppgifter. Kvinnors större delaktighet och ökad mångfald bland ledningen är inte bara rättvist utan också smart. Det leder till bättre beslut, ofta även större vinster, öppenhet, rättvisa, innovationer och därtill ökar det företagens samhällsansvar. Den privata sektorn har alltid haft en viktig roll i detta arbete, såväl genom att dra nytta av dessa lösningar som genom att bidra till den nordiska välfärden.  

Trots de betydande framstegen som gjorts finns det dock fortfarande könsrelaterad strukturell ojämlikhet också inom Norden. Arbetslösheten bland kvinnor som fötts utanför EU är för hög och det behövs ytterligare åtgärder för att ta itu med detta. På samma sätt som i andra länder, multipliceras diskrimineringen då könet kombineras med andra egenskaper såsom hudfärg, etnisk ursprung, sexuell läggning eller funktionsnedsättning. Könstrender sitter segt kvar på arbetsmarknaden och kvinnor utgör fortfarande majoriteten bland lärarna och vårdpersonalen medan män jobbar mer sannolikt inom transport-, byggnads- eller industribranschen. Män är överrepresenterade också i ledningsuppgifter.

Vi är djupt oroade för att vi trots våra enorma satsningar inte har kunnat rota ut det våld mot kvinnor som uppenbarades i #metoo-rörelsen. Kort sagt: vi har uppnått fina resultat, men vi är långt ifrån färdiga och fast beslutna att fortsätta med arbetet för jämställdhet mellan könen.

När det gäller internationell verksamhet har alla nordiska länder prioriterat främjande av kvinnors rättigheter i sin utrikes- och utvecklingspolitik. Vi deltar aktivt i verksamheten inom alla de viktigaste internationella organisationer som arbetar för universella mänskliga rättigheter och för att utrota diskriminering av kvinnor och flickor. Alla nordiska länder har ratificerat Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och av våld i hemmet, det vill säga den så kallade Istanbulkonventionen. Vi ger vårt starka stöd till arbetet för att främja kvinnors sexuella och reproduktiva hälsa och rättigheter, och vi motsätter oss alla försök att begränsa kvinnors rätt till laglig och trygg abort och andra hälsotjänster. Skadliga förfaranden, som barnäktenskap och kvinnlig könsstympning, ska avskaffas i hela världen.

Alla nordiska länder har gjort planer för att påskynda konkreta åtgärder för att notera 25-årsjubiléet för Pekingdeklarationen och dess handlingsplan, bland annat genom att leda eller understöda UN Women’s kampanj Generation Equality Forum. Vi är fast beslutna att genomföra FN:s mål för hållbar utveckling. Fem år efter att målen började genomföras står det klart att de flesta länderna har mest att göra i fråga om målet som gäller jämställdhet mellan könen. Därför vill vi fortsätta att använda vår röst i globala sammanhang för att dela våra erfarenheter av att främja jämställhet mellan kvinnor och män och de fördelar detta medför för samhället. 

Dagens unga generation är den största någonsin. De är aktiva och spelar en nyckelroll i arbete för att förverkliga lika rättigheter mellan könen. Därför vill de nordiska länderna erbjuda en plattform för ungdomar och deras visioner. Vi nordiska statsministrar lovar att arbeta med unga för att uppnå jämställdhet mellan könen före 2030. Vi uppmanar hela världen att följa vårt exempel.

Världsledarna måste trappa upp sitt arbete för att globalt trygga en hållbar framtid där kvinnor och flickor oberoende av social ställning och bakgrund har tillgång till utbildning och hälsotjänster, jämlika möjligheter att arbeta och delta i samhället och inte hotas av sexuellt och könsrelaterat våld.  

I dag, på den internationella kvinnodagen, vill vi nordiska statsministrar påminna om vår förbindelse till att förverkliga denna vision.  

Tillsammans lyckas vi.

Sanna Marin
internationellt samarbete
internationellt samarbete
jämlikhet
jämställdhet
kvinnans ställning
könsroller
nordiskt samarbete
politik